Var går gränsen?

När statliga myndigheter gör reklam för ideella rörelser. Politik eller stöd för mänskliga rättigheter.

Examinerande uppsats/artikel i retorik av Marie Byström, januari 2021. 

Varje sommar vid månadsskiftet juli/augusti kläs Stockholms gator i regnbågsfärger. Det är den årliga Pridefestivalen som går av stapeln. Folk går ut på gatorna, viftar med flaggor och tittar på den färgglada paraden. Ministrar ur regeringen inledningstalar och statliga myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kliver in som sponsorer. Företag använder regnbågssymbolen i sina annonser, berättar att de sponsrar festivalen och är måna om att visa upp sitt stöd. Men var går gränsen för vad en myndighet kan ge sitt stöd till utan att lämna sin neutralitet? Är det rätt att statliga myndigheter ger sitt stöd till aktivism och opinionsyttringar?

En polis för alla

I år blev Pride-eventet digitalt på grund av den pågående pandemin. Polisen, som är Sveriges största myndighet, skapade därför reklamfilmen ”En polis för alla”. I videon visas leende poliser som viftar med regnbågsflaggor och kramas i Pride-paraden. Budskapet är att Polisen värnar om demokratin och allas rätt att få vara precis som de är. Man strävar efter att avspegla hela samhället och berättar att HBTQ-personer är varmt välkomna i poliskåren.

Filmen förmedlar mycket pathos i form av värme, glädje och en mjukhet som folk i allmänhet (troligen) inte förknippar med Polismyndigheten. Med formuleringen ”Vi är en polis för alla, vi finns här för dig” vill man förmedla att individer kan känna förtroende för och våga lita på Polisen. De uniformerade poliserna i filmen är glada, kramgoa, vänliga och iförda regnbågsattribut. Med det vill man visa att man står för mjuka värden som värme, kärlek, tolerans och öppenhet – och samtidigt skapa inkludering och förståelse för en utsatt grupp i samhället. Mångfaldsperspektivet kommer in genom att poliserna har olika hudfärg, kön och delvis är i olika åldrar, även om de flesta ser ut att vara i 30-40-årsåldern.

Man vill även rekrytera HBTQ-personer till polisyrket genom att säga att de är varmt välkomna och nödvändiga för att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag. Enligt Polisens egen hemsida består uppdraget av att säkerställa den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Någon djupare förklaring till på vilket sätt HBTQ-personer är nödvändiga för detta framkommer inte i filmen.

Formuleringarna i text och ord lyfter fram de humanistiska värden – jämställdhet, mångfald och inkludering – som svenska myndigheter är ålagda att verka för.

Mixade signaler

Samtidigt som Polisen gör mjuka reklamfilmer om sin inställning till HBTQ-rörelsen, växer kritiken mot dem från stora grupper i samhället. Det ropas efter hårdare straff för brottslingar. Man vill ha en polismyndighet som fokuserar på att ta itu med brottsligheten och uppvisar tydligare handlingskraft.

Förenklat kan man säga att om man strävar efter att komplettera Polismyndighetens ethos med mjukhet, tolerans och öppenhet har man träffat mitt i prick med sin film. Man förstår att Polisen är demokratiska och stöttar HBTQ-personer, vilket är bra med tanke på det lidande dessa grupper fått och får utstå. Om man däremot strävar efter att avskräcka brottslingar från att begå brott har man snarare skjutit vid sidan av måltavlan.

Filmen sänder många olika signaler, vilket gör det delvis komplext. Gäller uppmaningen att vara sig själv även t.ex. pedofiler som tvångsmässigt begår brott? Självklart inte tänker du, men faktum är att RFSL många gånger drivit frågor som varit norm- och gränsöverskridande, medan Polisens uppgift snarare är bevarande och upprätthållande av lag och ordning.

Regnbågen och mångfalden

Alla har en relation till regnbågen, den har genom årtusenden stått som symbol för en mängd olika saker. I vår tid har regnbågen blivit synonym med Priderörelsen. Pride-flaggan har sedan den skapades på 70-talet varit en samlande symbol för hbtq-personers rättigheter och skapades för att stå för mångfald, respekt och fred, för tolerans, öppenhet och synliggörande. På samma sätt som regnbågens färger symboliserar mångfald ryms stor mångfald under rörelsens paraply.

Under Stockholm Pride pågår bland annat föreläsningar om jämlikhet, HBTQ-rättigheter, sex och identitet. Det bjuds på shower med schlager, drop-in-vigslar, hoppborgar och musik-quiz. Aktiviteter som sminkkurser och dildo-kubb erbjuds under festliga former. Det finns även en speciell avdelning med 18-årsgräns som kallas kinkykvarteret. Där erbjuds man att prova på BDSM, chemsex och annat inom samma aktivitetssfär. Följande citat kan man läsa på Stockholm Prides hemsida:

”Kinkykvarteret i Pride Park är helt tillägnat fetisch, läder och BDSM (Bondage & disciplin, Do- minans & underkastelse, Sadism & masochism). Kvarteret ska vara en säker plats för lek, utfors- kande och nyfikenhet. Området är öppet för dig som fyllt 18 år. I området kan du till exempel se el- ler prova på smisk, repbondage, fetischkläder, needle play, kroppsmålning och handla sexleksaker. Skoputsare för dina läderskor, mänskliga hästar och hundar rör sig också i kvarteret.” 1

Polisen och ”kinky”

Hur ska neutrala myndigheter förhålla sig till rörelser med ett grundläggande budskap om allas lika värde, men där det även finns inslag av kontroversiell art? Hur påverkar det Polisens ethos att visa sitt öppna stöd till en rörelse eller företeelse där delar av innehållet gränsar till uppmuntran till lagbrott? Ett exempel är chemsex, en sexutövning där man tar droger för att stimulera sitt sexliv. De droger som används är ofta tunga och olagliga, till exempel amfetamin. Användningen av dessa droger skapar farliga situationer för de som deltar, då smärtkänsligheten minskar och omdömet bildligt sett går ut genom dörren vid användning. Andra inslag är zoofili (attraktion till och sex med djur) och flogging (piskning). Hur väl rimmar maktutövning och dominans som sexuella lekar med Polisens uppdrag att skydda medborgarna och förhindra brott?
1 https://www.stockholmpride.org/sommar/pride-park/

Försvarsmakten och politik

Det är inte bara Polisen som fått kritik. Även Försvarsmaktens kampanjer till stöd för Pride-rörelsen har väckt känslor. Skobilden från 2015 års effektiva reklamkampanj ger många associationer. Alla förstår budskapet med de regnbågsfärgade skosnörena, vilket säger mycket om hur väl Pride-rörelsen lyckats med sin föresats att föra ut sitt budskap i samhället. Samtidigt är det inte helt oproblematiskt. År 2017 vägrade till exempel en soldat att lyda order om att delta i paraden därför att han ansåg att Pride var politiskt – och fick rätt i personalnämnden.

Att vara konsekvent och genomtänkt

Ingen människa ska behöva förföljas eller diskrimineras på någon grund. Det är självklarheter, åtminstone för de allra flesta. Myndigheternas vilja att visa sig HBTQ-vänliga, toleranta och demokratiska är grundläggande enbart positivt, men bör de delta i och aktivt stödja opinionsyttringar som drivs på ideell grund? Var går gränsen för vad en myndighet kan ställa sig bakom och vem avgör vilka organisationer som ska lyftas fram? Skulle Polisen, regeringen och andra myndigheter visa samma engagemang och stöd om andra ideella organisationer anordnade en folkfest till stöd för exempelvis förföljda religiösa grupper eller för djurens rätt? Man kan väl konstatera att RFSL:s lobbyverksamhet har gett resultat, när deras sak och de strömningar som präglar samhället syns även i Polisens och Försvarsmaktens reklamkampanjer.

Det är viktigt att myndigheter är konsekventa och genomtänkta i var gränserna ska dras, att de är noga med vilka organisationer de ställer sig bakom och vilket budskap de vill sända ut, så att de inte dras med av aktivism och trender i samhället.

Var går då gränsen? Det finns nog inget lätt svar, men frågeställningen är nödvändig att fundera över. Tänkvärda är också orden som Goethe sa: ”Den som gifter sig med tidsandan blir snart änka.”

Läs mer

Polisen. https://polisen.se/om-polisen/uppdrag-och-mal/
Polisen. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/juli/en-polis-for-alla/ (inklusive video)

Hemlin, Carolina. Regnbågsflaggan – vad står den för? Nättidningen Ottar, 2017. https://www.ottar.se/artiklar/regnb-gsflaggan-vad-st-r-den-f-r

Stockholm Pride. https://www.stockholmpride.org/sommar/

Åström, Veronika. 2013 (uppdaterad 2019) Sex och droger – en livsfarlig kombo. Västerbottenskuriren. www.vk.se/795760/sex-och-droger-en-livsfarlig-kombo

SVT Nyheter. 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/soldat-vagrade-prideparad-far-ratt RFSL. https://www.rfsl.se/verksamhet/halsa-sexualitet-och-hiv/rfsl-om-sex-mot-ersattning/

Samuelsson, Sanna. RFSL har alltid varit en nagel i ögat på någon. Göteborgsposten. Okt 2020. https://www.gp.se/kultur/kultur/rfsl-har-alltid-varit-en-nagel-i-ögat-på-någon-1.36011636

Agnarsson, Ruben. RFSL har lång historia av barnövergrepp. https://www.varldenidag.se/nyheter/rfsl-har- lang-historia-av-barnovergrepp/repsgC!BXpz8CEOSC1Fealdqal4Q/ Världen Idag. Juli 2019.

Claphaminstitutets publikation Det färgglada mörkret, 2018. http://www.claphaminstitutet.se/wp-content/uploads/2018/05/2-2018-Pride.pdf